Ordsamling

falla ner. Ex: "Ta ente ing di där blommorna. Di drösar så rälit!"

slöfock, slarver.

saktfärdig, långsam. Ex: "De va den drösigaste präst ja nånsin hört präka!"

strö ut. Ex: "Drösla letta halm te kregen", eller "Du dröslar me dina pengar."

Blåklint

duvhane, eller däck på en båt.

åska

dålig i betydelsen sjuk

mögla

dörr

se dörrahull

dörrhantag. Ex: "Dom har de så fint! Alla dåravrena lyste som gull!"

Dä smaugar jo ente mår än å stecka ud tongan genom dören naur dä rajnar.

Betyer ”Det smakar ju inte mer än att sticka ut tungan genom (utanför) dörren när det regnar”.

Min fars sätt att uttrycka när något ätbart var för blekt i smaken. Nordöstra Skåne.

dia

griskulting, som diar.

stryk i allmänhet, men även att slå i eller dumheter i Skåne. Ex stryk: "Ska du ha däng va!"

En döba är en rejäl regnskur

lida, plågas. Ex: "Slau ihjel katten så slipper den å döja.", Identiskt med danskans døje som har ungefär samma innebörd. Det är lånad från den medellågytska dogen "hålla ut", som i sin tur är besläktat med vårt nordiska duga. Ex: Ett gammalt talesätt från Frosta Hd, upptecknat 1878 lyder: "naur du faur harad va ja ha plöjt, sa faur du veda va ja har döjt." Dvs: När du har harvat vad jag har plöjt, så får du veta vad jag har lidit.

dåligt

kaveldun, "sotare".

dörröppning

är du inte riktigt klok

har du inget i skallen

äppelkräm

äppelkaka.

Smörsteka brödmulor av kavring eller rågbröd ingår i skånsk äpplekaga.

Sök recept

äppelskrutt, kärnhuset som är kvar

äppelträd

äpple

Det. "Jag ved ente hårr ed ska va".

När något dyker upp helt akava, ett uttryck min farfar ofta använde och lär komma från att en kvinna i Göinge som tog fel på vilken dag det var julafton.