Ordsamling

Farfar.

famn. Ex: "Vi får nock en fajn me bås å lägga på stacken."

(med betoning på e) fattas.

blast. Ex: "Ida får korna ha bedefan. Men ente fårr mejed. Dau smagar melken bedor!"

En sugga som föder grisar (uttalas farja)

— Han I hört, att Lars Jens stora sogga har fargat i natt O hon feck bara en enaste gris, så hade hon ente fått den, hade hon grisat forrgäves.

väldigt, t ex "farlitt va grannt vär de ei idau"

semla, fastlagsbulle

farstu.

Min mormor lärde mig följande ramsa: ”Fem fina franska fruar fes fastan full. Fy för fina franska fruars fes.”

skava, gnida.

Städa, sopa

famn, famnmått.

fattas, saknas

kusligt. Ex: "De e skomt å feled o puged i sköven,
de bläser o tudar o paslar i löven."
(Ur "Mod nor" av Daniel Rydesjö)

efterbliven

Hört i NV Skåne

fur, tall.

pinne av fur.

vresig ful eller tall.

dålig, värdelös

ljummen

se fittamad

Tvättbräd.

- Himskt va vajen e knuded, de e som o köra po en filebräda, löstännen skångrar ju av mungen

när något är smort eller kladdigt säger man att det är filked

filbunke. Ex: "Å våra myller
di maler, di går
me sin jämna lonk.
Å våra hyllor
e fulla me fin fillebonk."
(Ur "Skåne e ett harlitt lann" av Erik Ahlberg.)

filbunke, filmjölk

fyra till fem stycken.

fyra till sex stycken.

fingra på. Ex: "Ta nu en kaga å fingerera ente alla dom andre!"

Det som blir kvar när man stekt ister. Tillägg: Små hårda bitar av ister som blir kvar efter det att man smält detsamma i en panna. Finkorna användes som blandning med stekt potatis. Inte "helt" skånskt matlagningssätt då det även återfinns i tyskland (Danzig) och kallas där "Griebchen (Grieben)" och där ister kallas "Schmalz".

plocka med, pilla, klåfingra på. Lite negativ klang; kunde användas i tillsägelser. Nordöstra Skåne. 

Med handens utsträckta fingrar slå en annans utsträckta fingrar.