Ordsamling

Kort och intensiv regnskur.

Detta ord från Väsby med omnejd är numera troligen utdött.

Referens 1:
"och när wi mäjade korn på inskiftesplanen kom der en stor tordönsmyll, så sprang wi och skula i farfas gamla lolänga"

Nils C Nyman: Samlade skrifter 1882
(bok skriven på bygdemål i Väsby socken, Höganäs)

Referens 2:
Bygdemålskännaren Ulla-Grett Johnsson, Munka Ljungby

oordning, röra. uttal maoda / måoda.

se modden

jaså

Morfar. "Jå ska te måffar idå".

se fiskamåga, men även att göra rent i stallet, mocka.

se maula

molnigt väder

se mådä

namn på de korta frostperioderna vår och höst. Ex: "- Fy så kallt de e. Börjar vintern redan - Nä, de e bara mårtensknudan."

mosse

mossjord

sköta om, peta med. Ex: "- Va gör du nuförtien - A, ja bara gaur där himma å måslar."

Arbeta eller syssla i knappt styrfart, gå omkring och syssla i eget tempo.

Hälsa på någon/vinka/säga hej

mana på hästen, smacka.

se melk

se melkabor

en mystisk figur, en hare som tjuvmjölkade korna. Ex: "Mälkaharen kånne dra mälk ifrau koorna. En gång när skovajtarens Bejnt geck på jakt, så feck han syn på en hare å skåd på en, men haren satte se på bagbenen å grina. Då fårsto Bejnt, ad de va en mälkahare, så han to en selverknapp han hade i lomman, ladda bössan me knappen å skåd. De ble en skräll å Bejnt dratta på ännen. Når han titta opp lå haren där å va dö, men när han kom nära så han ad de va ett håseskaft me fira träpenga te ben."

ett mål mat. Ex: "De här räcker bara te itt mätte!"

läroverkselev.

Mycket

gödselhög, gödselstad. Sammansättning av mök, på skånska mög (gödsel, smuts) och dynga (hög). Förmodligen kan sammansättningen liksom i danskan, också användas i en mer allmän betydelse av "skräp, något som är odugligt". Att ett ord med negativ innebörd kan få betydelse "tur" kan verka konstigt, men paralleller finns. Slangordet röta (tur, även otur) är formodligen identiskt med det vanliga "röta" (ruttenhet) och kan också jämföra med rabba som kanske är identiskt med ett ord rabba, "dåligt brännvin".

Gödselstack. Ex: "Ja vånne varenda möddingakorra i Skaune va ett grödafad å ja hadde en baud å eda mä."

Varje skånsk krögares måtto. Se även goer mad, möed mad och mad i rättan tid.

som uttryck: skit!, elände! även benämning för skräp och smuts

skita

smutsig. Ex: "Han e sau mögfäri å se, sau de luttar."

Manlig smutsgris. Skitfärdig, person som inte är så noga med renlighet, även ovårdad, smutsig.

Se möghong