Ordsamling

glasögon

nyfiken kvinna.

Antyder nyfikenhet, t ex "Vad glor du po haur du ätet glosoppa ti midda"

skånskt ord för barn. Ordet är nära slänkt med det danska "glut", "barn, lite flicka", men i övrigt är etymologien oklar. Möjligen har vi en annan släkting i ordet "glunt", bekant genom Gunnar Wennerbergs samling duetter som studentlivet i Uppsala, "Gluntarna", men eftersom också det ordet är dunkelt till sitt ursprung hjälper det inte mycket.

Tramsa, se även glytt

Sluta glytta dig. Dem bara glyttar runder.

tramsigt, barnsligt

se glytt

fåna sig, tramsa

barnbarn

barnslig person. Ex: "När ska du ble stor Du e ju en redi glöttapanna."

se glyttit

sur, vresig. Ex: "Varenda skåning, han tycker om
den redit helskånska maden!
Å all den kärlek te maden som,
han finner på de skånska faden!
Å de e bra, för en blir så go
når en har fått nått i maven!
För får en eda i lugn å ro
så blir en inte le å gnaven!
(Ur "Studerompesö å kapprockasill" av Bertil Nilsson)

Gnaga.  Ex "Har du ont i maven, får du gå till Per i haven o sidda på en sten o gnavva på ett ben"

snåljåp

snål

gnälla, tigga ihärdigt. Ex: "En sådden kväll man tänker litt
på lived som de e
hårr folk kan göra svart te vitt
å vria allt på sne.
En del kan ente gnöla,
di tar va di kan få
men kon som brugar böla
den får nock mest ändå.
(Ur "Lördeskväll" av Erik Ahlberg)

De skånska gästgiveriernas måtto. Alternativt: "Möen mad, go mad å mad i rättan ti", eller "Go mad å möed mad å mad i rättan ti - å så madaro!".

njuta

förstärkningsord. Ex: "Ja min gonn e de så!"

Julbord med sötsaker, men uttrycket kan även användas för framdukade godsaker vid andra högtider/festligheter. Kan också betyda ett rikt utbud av något.

Källa/ref: https://sv.wikipedia.org/wiki/Gottebord

godis

vacker

betyder vackert väder. "det är grannt vär ude idag".

De tunna benen i fisk, t e x i strömming

Dikesrenen. Hörde uttrycket första gången på ett gille på Söderslätt hos mina svärföräldrar på 70-talet. En äldre lantbrukare berättade om när han en gång trampat fel i mörkret och fallit ner i ett dike. Han hade glidit ner från "grauvakaunten".

flicka. Ex: "Fråga bara Jyssons Ebba, de e min egen lilla grebba, å hon tycker ja e grann." (ur en Edvard Persson-visa)

gröpe

Gråta

skratta.
Språkproblem, källa till förvirring. Identiska ord med helt skilda betydelser i olika delar av Skandinavien. Betydelserna är till råga på allt varandras motsatser och det är svårt att avgöra vilken form som avses i löpande text - I båda formerna kan man grina av lycka vilket innebär två helt olika saker. Ytterst innebär ordet att göra grimaser vilket även orden grinig och Grinolle visar.

På svenska innebär att grina att man gråter, visar tänderna i ett grin.
Används flitigt i uttrycket att grina illa. Att grina upp sig innebär att försöka se glad ut utan att man är det. Som t.ex. i uttrycket: "han grinade upp sig framför spegeln".

Liksom i Skåne betyder att grine i Danmark att man skrattar.

en liten gris som aldrig kommer till spenarna.