Ordsamling

stänka ner.

Våtservett eller våt trasa

rum för tvätt av mjölkkannor, samt i överförd betydelse utrymme, tolerans åt annat håll. Ex: "Ska man kunna komma överrens ska man ha gott om slabberum".

slaskhink, även skurhink?

slaskhink. även namn på den som åt upp det sista på faten. Ex: "De e väl ente konstit ad du bler tjock! Du e ju en redi slabbetunna".

ge sig i lag med någon.

släkt

slakta

högljudd pratsam kvinna. Ex: "Jens Jenskan va en fasli slammerdöna te å snacka å tödra".

I betydelsen mycket smal, slank person. Kan också betyda lång person: "Kolla vicken slana" Lång jäkel.

En slarvig människa, en människa som varken bryr sig om hur han ser ut eller vad han sysslar med.

slå gräs eller säd för hand med lie. Efteråt är stycket slaued. Hört från norra Skåne.

häst som gärna sparkar bakut.

efterräfset vid slåtter.

slags

sliten, bakfull eller trött

det blir mildare väderlek.

Spettekakan har slejnat/spettekakan har stått framme och blivit seg (vilket vi tyckte var godare) /Eva M

Dålig i magen

slamsa som blir t ex när man putsar kött. 

Ett hjul, som genom yttre våld har råkat i obalans, "slår". T ex i uttrycket: -"Hörrdu Pitter, ditt baghjul sloar"
Ordet används frekvent i Kullabygden.

Hästdragen fyrhjula vagn med mot center sluttande sidor som användes exempelvis för att köra hö och halm med.

OBS! Osäker på stavningen, och därav kan jag inte heller hitta ordet på nätet. /Johan

Att vara törstig eller hång på drickat.

Ex "Har du redan tömt glaset innan vi sait skål ditt slyg"

Slättbo, person från södra Skåne. Uttalas med kort ä, ungefär ”släbbo”. Uttrycket är förstås från norra Skåne. 

skånsk äppeldessert.

slå i dörrar.

När axlarna lutar utåt-neråt (jfr buteljaxlad) istället för att vara någorlunda vågräta, vilket ansågs ”bättre” och snyggare (vem kan hjälpa hur han/hon blivit konstruerad?).

slänt

Uttryck: ungefär patrask , dåliga människor

smeka grovt och handgripligt, kyssa. Ex: "Ja sau nock ad du sto me Stina och hur du släta na".